#Björklundsskola – vad kan vi läsa ut av en hashtag?

Den 21 januari lade ett twitterkonto @__nneka ut följande uppmaning på Twitter: ”ELEVER! Ni får gärna tagga era tweets med typ #björklundsskola eller ngt! Så vi kan samla, dela med oss, visa för alla vuxna” etc. Hashtaggen togs av vissa skoldebattörer som ett uttryck för vad ungdomar tycker om dagens skola. Det kan man givetvis inte säga generellt då Twitter och särskilt inte en uttalat kritisk hashtag är reptentativt för vad alla ungdomar tycker. Trots det kan det vara värdefullt att försöka förstå vad denna lilla twitterstorm handlade om.

Hashtaggen blev  snabbt populär och ”trendade” på Twitter. Ett sätt att sammanfatta vad som sägs under en hashtagg är att spara ner så många tweets som Twitter tillåter en att spara ner och sedan göra en ordfrekvensanalys på det. När jag gjorde detta den 24 januari fick jag spara ner 1341 tweets som gick tillbaka till ursprungstweeten. Jag har dock inte kunnat få fram hur många tweets det totalt blev under denna hashtag. När jag valt bort vissa icke meningsbärande ord enligt en standardmall jag har i mitt analysprogram Nvivo, samt alla ord med mindre än 5 bokstäver kan de 1000 mest använda orden sammanfattas i ett ordmoln enligt figuren nedan.

För att vara tydlig med den exakta frekvensen presenterar jag först en lista över de 11 vanligaste orden:

#björklundsskola 16 585 4,49
#bjoerklundsskola 17 140 1,07
betyg 5 79 0,61
världens 8 79 0,61
omdömen 7 77 0,59
@top3ivarlden 13 76 0,58
betygssystem 12 76 0,58
nyanserade 10 76 0,58
orimliga 8 76 0,58
orimligt 8 76 0,58
utförliga 9 76 0,58

Kolumnerna är: Ord, antal bokstäver i ordet, faktisk frekvens, relativ frekvens

Ganska självklart blir själva hashtaggen det mest vanliga ordet som sedan följs av betyg, samt av invektivet världens (förekommer ofta tillsammans med ”bästa” eller ”sämsta”), därefter omdömen. Nyanserade står oftast för värdeordet nyanserade i kunskapskraven. Sedan kommer orden orimliga och orimligt, vilket har att göra med uppfattningen om höga krav. Därefter utförliga, som ofta handlar om att kraven är för detaljerade.

Word Frequency Query_björklundsskola

Ordmoln baserat på hashtaggen #björklundsskola 2014-01-21 till 2014-01-24

Andra hyfsat frekventa värdebärande ord är stress (13ggr), ångest (12ggr), sorgligt (9ggr). Vi ser också en riksdagspolitiker i molnet, Jonas Sjöstedt (@jsjöstedt, 10ggr), samt en del skoldebattörer. Hashtaggen kom som jag nämnde att användas av skoldebattörer för att kritisera Björklund.

Oavsett vad denna hashtag representerar så kan vi i alla fall anta att en representativ uppfattning under just denna hashtag är att det framförallt är betygen som ungdomarna uppfattar som det stora problemet. Här har det kanske brustit i tydlighet om vad som förväntas och krävs? (Se också tidigare inlägg)

 

Detta inlägg postades i Bedömning och utvärdering och märktes den av .

Om Christian Lundahl

Christian Lundahl (f. 1972) är professor i pedagogik vid Örebro universitet. Lundahl bedriver forskning om prov, betyg och intelligensmätningar i ett historiskt och internationellt perspektiv. Han har undervisat på Studie och yrkesvägledarprogrammet, lärarutbildningen och rektorsutbildningen kring statlig styrning, utvärdering och bedömning. Disputerade 2006 på avhandlingen: Viljan att veta vad andra vet. Kunskapsbedömning i tidigmodern, modern och senmodern skola. 2009 kom Lundahl ut med boken Varför nationella prov? – framväxt, dilemman, möjligheter. Christian Lundahl har tillsammans med Maria Folke-Fichtelius gett ut antologin Bedömning i och av skolan. Praktik, principer, politik (2010), och 2011 kom boken Bedömning för lärande. Lundahl ingår i flera internationella nätverk kring bedömning, utvärdering och utbildningspolitik och samverkar med Humboldt universitetet i Berlin, Universitetet i Edinburgh samt Oslo universitet. Tillsammans med kollegor från Linköpings universitet, Göteborgs universitet och Högskolan i Kristianstad har Lundahl ett 5 årigt forskningsprojekt från Vetenskapsrådet för att studera effekter av godkänt gränser i betygssättning samt av betygsättning från åk 6. Lundahl är också forskningsledare för projektet From Paris to PISA vilket finansieras av Vetenskapsrådet och handlar om internationella skoljämförelsers historia. Lundahl har publicerat ett flertal artiklar kring bedömning i svenska och internationella tidskrifter och antologier. Lundahl har också tillsammans med kollegor vid Karlstads universitet 2013-2014 utvecklat Sveriges första MOOC för lärarfortbildning med runt 30 000 kursdeltagare i en kurs om betyg och bedömning. Han har också tidigare arbetat som utredare vid Skolverket under 10 år. www.paristopisa.com Följ även Christian Lundahl via Twitter: @DrLundahl

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *