Elever på gränsen – forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet

Magnus Hultén och Christian Lundahl har tillsammans med Anders Jönsson och Alli Klapp fått 7,2 miljoner av Vetenskapsrådet för det femåriga projektet ”Elever på gränsen: Kunskapens organisering, likvärdighet och elevers lärande i ett kriteriebaserat betygssystem, en utvärdering av reformerna 1994 och 2011 med fokus på gränserna IG/G och Fx/E”.

I projektet ska vi studera vilka effekter gränser för godkända betyg får på kunskapssyn och elevprestationer i en mål- och resultatstyrd skola. Detta kommer att studeras ur tre olika perspektiv: formulerings-, medierings- och realiseringsarenans. Huvudfokus i analyserna kommer ligga på hur gränsen för godkänd prestation värderats, behandlats och diskuterats på dessa olika arenor och vid olika tidpunkter. Vi har planerat för sex delstudier, fördelade över de tre arenorna och av både kvantitativ och kvalitativ karaktär.

  1. Beredningsarbetet och debatten som omgärdade reformerna 1994 och 2011.
  2. Medias rapportering kring skolans resultat 1985-2015.
  3. Skolmyndigheters mediering av den senaste reformen 2011.
  4. Effekter av betyg i årskurs 6 på elevers kunskapsutveckling.
  5. Effekter av lågpresterande elevers resultat före och efter införandet av mål- och resultatstyrning.
  6. Lärares arbete med elever som ligger under gränsen för godkänd prestation.

Materialet som hämtas från perioden ca 1985 och fram tills idag utgörs av databaser med elevresultat, utredningsarkiv, föreskrifter, tidskrifter, enkäter och lärarintervjuer. De kvantitativa jämförelserna möjliggörs av att betygssystemet nyligen ändrats, och att det därför finns en unik möjlighet att jämföra elever i två målrelaterade system med avseende på elevers kunskaper i årskurs 6: de som inte fått betyg i årskurs 6 och de som fått det.

Genom vårt projekt kommer vi kunna svara på om tidigare betyg ger bättre kunskaper hos elever. Vi kommer också kunna svara på om en tydlig gräns för godkända resultat gynnar eller missgynnar elever med svaga resultat i skolan. Genom vårt projekt ämnar vi även bidra med kunskaper på vilka man kan argumentera för eventuella justeraringar av nuvarande reformer eller lägga en grund för framtida reformer inom betyg och mål- och resultatstyrning.

Hör gärna av dig till oss om du vill uppmärksamma oss på något du tycker att vi borde titta extra noga på eller om du vill diskutera projektet.

Detta inlägg postades i Okategoriserade den av .

Om Magnus Hultén

Magnus Hultén (f. 1970) är biträdande professor i naturvetenskapernas didaktik vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings Universitet. Magnus bedriver forskning om betyg, bedömning, policy, naturvetenskapliga och tekniska skolämnen i folkskola och grundskola, deras innehåll och förändring. Disputerade 2008 på avhandlingen Naturens kanon: formering och förändring av innehållet i folkskolans och grundskolans naturvetenskap 1842–2007. Magnus är civilingenjör och skrev 1999 licavhandlingen The compression/absorption heat pump: modelling and comparisons. Han har jobbat som pedagogisk utvecklare på Chalmers och med lärarutbildning på Lärarhögskolan i Stockholm, Stockholms universitet och KTH. Han driver just nu det av Vetenskapsrådet finansierade projektet Elever på gränsen, en studie av de senaste decenniernas reformer av den svenska skolan.

7 reaktion på “Elever på gränsen – forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet

  1. David Rosenlund

    Hej,
    Det är många intressanta frågor ni kommer att ta upp i denna studie. Jag har dock en fråga angående de slutsatser ni menar kan komma att dras utifrån studien. I näst sista stycket skriver ni: ”Genom vårt projekt kommer vi kunna svara på om tidigare betyg ger bättre kunskaper hos elever.”

    I mina ögon är det en väl svepande generalisering baserat på hur studien beskrivs ovan. Betygs effekter på kunskaper torde påverkas av flera faktorer; betygssystemets utformning, hur implementeringen sköttes, om lärarna har satt betyg tidigare och förmodligen fler faktorer än så. Därför kan det vara problematiskt att använda resultat från denna studie som ”bevis” för att”tidigare betyg” alltid påverkar betygen i viss riktning Generaliseringar baserade på betygens införande i åk 6 borde därför vara lite mer prövande än de i texten ovan.

    Svara
    1. Magnus Hultén Inläggsförfattare

      Hej David,
      Du har rätt i att vi inte kommer kunna ge ett svara på om betyg i årskurs 6 i alla betygens olika utformningar och i alla olika typer av skolsystem i alla tider kommer att ge endera bättre eller sämre kunskaper. Nu tycker jag vi är ganska tydliga med att vår undersökning gäller en utvärdering av den svenska skolan och effekterna av införande av betyg i årskurs 6 i den. Baserat på vad tidigare forskning visat tror jag svaret kommer bli tudelat, tidiga betyg kan komma att få positiv effekt för vissa elevgrupper och för vissa typer av kunskaper, men negativ effekt för andra elevgrupper och för andra typer av kunskaper. Samtidigt som jag tror att vi kommer kunna svara på om reformen för svensk del innebar höjd eller sänkt kunskapsnivå hos elever totalt sett, vilket jag också tror kan bli en viktig signal kring betygs värde och effekter mer generellt än bara för svensk del (finns få studier av den här typen internationellt), även om det är troligt, som du påpekar, att effekten av betyg i årskurs 6 för svensk del inte kommer att vara densamma över tid. Här kan man tänka sig att det både kan bli sämre eller bättre beroende på hur det utvecklas (betygens utformning, lärares hantering av och inställning till dem, tillhörande stöd/kontrollsystem osv).

      Svara
  2. David Rosenlund

    Hej och tack för ett informativt svar.

    Jag anade/hoppades att ni hade tänkt på dessa frågor, men tyckte inte att det framgick riktigt i inlägget. Jag tror att eventuella effekter till viss del kan förklaras av betyg som sådana, men att det även finns kontextuella faktorer som kan förklara åt vilket/vilka håll resultaten pekar.

    Lycka till med studien, det skall blir intressant att följa den.

    Svara
  3. markus

    Något som är intressant är vad som händer med de elever som får godkända betyg trots att de inte når målen/kunskapskraven. Allis tidigare forskning pekar ju på att det är sant att elever som kämpar men inte riktigt når godkänt-gränsen ändå får godkänt. Det är också något jag känner igen från många kollegors berättelser.

    Vad händer på gymnasiet med de här eleverna? Fick de en björntjänst av sina lärare, borde de istället ha gått ett extra år på gymnasiet eller är det bättre för dem att komma in på ett vanligt gymnasieprogram?

    Svårundersökt men viktigt när man ska hantera ett betygssystem med en skarp godkäntgräns.

    Svara
    1. Magnus Hultén Inläggsförfattare

      Tack för input Markus! Helt klart en viktig, men som du säger svårundersökt, fråga. Jag känner igen detta från universitetet. Rent krasst kan jag förstå det, det kan ta så mycket jobb och energi att man ibland så att säga ”måste bli av med problemet”, och då är ju detta att trots allt ge godkänt betyg en väg ut. På 1970-talet när det närmast kryllade av extrapersonal på skolorna kunde man enkelt lämpa över dylika svårigheter (elever, som jag själv, som inte lärde sig läsa ordentligt) på andra (speciallärare) utan att det krävdes så mycket mer än en snack med specialläraren ifråga. I dagens mer resursknappa (resurseffektiva?) skolsystem finns inte den hjälpen annat än, grovt, att man kan få satt en diagnos på barnet. Jag ser fram emot att vi ska försöka sätta oss in i de här och andra utmaningar som godkäntgränsen innebär för lärare, och försöka förstå lite av effekterna. Ibland funderar jag om det inte kan vara så att vi delvis lurar oss med dessa målrelaterade system, de så att säga får oss att tro att vi skapar god kvalitet genom att producera godkända elever/studenter enligt specificerade kriterier. Det kanske kan finnas andra system som hade kunnat lyckas bättre. Ja, kanske en omöjlig fråga att besvara, men vi hoppas nå några delsvar i projektet. Jag är glad att vi har Alli som jobbat mycket med effektstudier.

      Svara
    1. Magnus Hultén Inläggsförfattare

      Tack! Huvudfokus i projektet ligger på lågpresterande elever, men även situationen för högpresterande kommer att belysas på olika sätt. Mest konkret görs detta i ett delprojekt som studerar effekter av betyg i årskurs 6 på elevers prestationer. Där kommer effekter för hög-, medel- och lågpresterande elever att undersökas. Preliminära resultat från den studien kommer troligen under andra halvan av 2016.

      Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *