Little Choice But to Cheat – om testkulturens baksidor

George W. Bush styrde Texas innan han blev president. Som guvernör i Texas hade Bush byggt vidare på en lokalt utvecklad modell för skolutveckling. När har 2001 tillträdde posten som president omvandlade han denna till nationell lag genom No Child Left Behind Act. Vid den tidpunkten fanns det inte så mycket tillgänglig forskning på effekterna av denna typ av skolutveckling. De studier som fanns pekade på positiva resultat i Texas. Nu vet vi desto mer.

Det låter så lätt i teorin, som så mycket annat. Om vi kan vända ett företag som går dåligt, varför kan vi då inte vända en skolutveckling som haltar? Vi inför tydliga och hårda krav, vi inför fler tester, vi kräver resultatuppföljning, ständig årlig resultatförbättring och krav på prestationer på individnivå för såväl lärare som elever. Med dessa medel kommer vi inom ett decennium få en skola där alla når målen. Eller?

De förhoppningar som fanns har bara till delar infriats och även negativa effekter har upptäckts. Det verkar som No Child Left Behind Act kan ha haft vissa positiva effekter på elevers matematikkunskaper, men inga på läskunnighet. Men återigen, studierna drar åt olika håll och den riktigt stora frågan kvarstår: Hur beaktar vi alla övriga effekter som reformen haft, de som inte lätt kan mätas i endera förbättrade eller icke förbättrade testresultat? Helt klart är att de resultat No Child Left Behind utlovade inte har infriats. Samtidigt har den inte heller haft fullt så negativa effekter som den ibland anklagats för. En studie visade nyligen att lärares attityder till sitt jobb faktiskt inte försämrats p.g.a. No Child Left Behind Act, se här.

Men även om vi fortfarande inte har svart på vitt på hur pågående reformer som likt No Child Left Behind med fokus på höga krav, fler prov och tester, resultatuppföljning, resultatförbättring, ansvarighet för lärare osv. så återstår frågan: Vad är det för värden och klimat som denna typ av inslag skapar i skolan?

Journalisten Rachel Aviv har i artikeln Wrong Answer: In an era of high-stakes testing, a struggling school made a shocking choice i The New Yorker från i somras givit en gripande skildring av vad som kan hända när trycket på test och ständig förbättring blir för stort, så stort att lärare känner att de inte har annat val än att börja fuska. Det finns en 16 minuters podcast där Aviv intervjuas om sin artikel, Out Loud: Little Choice But to Cheat

Det Amerikanska skolsystemet har i flera avseenden gått längre än det Svenska. Här har mycket av det några av våra skolpolitiker bara drömt om att få införa redan införts: tester från tidiga skolår och kvarhållning/sommarläsning (om man inte når målen). I många delstater i USA kan man sparka lärare vars elever får för dåliga resultat på test. Under Obamas tid som president gjordes en modell för att vända skolor – så kallad School Turnaround –  till nationell policy. Idén hade utvecklats i Chicagos skoldistrikt och var hämtad från företagsvärlden. Den går i korthet ut på att man lägger ner och återstartar skolor som går dåligt och ger dem samtidigt regellättnader för att kunna åstadkomma detta. Effekterna är omtvistade och har i flera fall visat sig katastrofala för enskilda skoldistrikt och för arbetsklimatet på de skolor som ”vänds”.

Som med så mycket inom skolans värld är effekterna ofta kontraintuitiva. Vi som ville så väl… men vad fel det kan bli. Rachel Aviv har som ingen annan journalist tagit sig in i och försökt förstå vad som händer i det utbildningsklimat som utvecklats runt om i världen de senaste decennierna. Detta betyder inte att skolan nödvändigtvis var bättre förr, men nog har vi tappat diskussionen om de större målen och visionerna.

Mer:

Om No Child Left Behind, dess uppgång och fall i Huff post, George W. Bush’s Education Law, No Child Left Behind, Abandoned By Texas.

Artikeln På väg utför med mätbara resultat i Svenska Dagbladet.

Detta inlägg postades i Okategoriserade den av .

Om Magnus Hultén

Magnus Hultén (f. 1970) är biträdande professor i naturvetenskapernas didaktik vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings Universitet. Magnus bedriver forskning om betyg, bedömning, policy, naturvetenskapliga och tekniska skolämnen i folkskola och grundskola, deras innehåll och förändring. Disputerade 2008 på avhandlingen Naturens kanon: formering och förändring av innehållet i folkskolans och grundskolans naturvetenskap 1842–2007. Magnus är civilingenjör och skrev 1999 licavhandlingen The compression/absorption heat pump: modelling and comparisons. Han har jobbat som pedagogisk utvecklare på Chalmers och med lärarutbildning på Lärarhögskolan i Stockholm, Stockholms universitet och KTH. Han driver just nu det av Vetenskapsrådet finansierade projektet Elever på gränsen, en studie av de senaste decenniernas reformer av den svenska skolan.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *