Att lära av andra länders skolor innan TIMSS och PIRLS

Idag publicerades resultaten av TIMSS och PIRLS, där elevers prestationer i matematik, läsning och naturvetenskap jämförs. Som man kunnat förutsäga har undersökningen skapat de sedvanliga reaktionerna runt om i världen där man antingen oroar sig eller gläds över det egna landets prestationer. Och snart kommer väl undersökningen följas av diverse försök att efterlikna de länder som klarat sig bättre än Sverige.

Att de internationella kunskapsjämförelserna är selektiva när det gäller vilka kunskaper som testas är självklart. I sin strävan att jämföra kunskaper mellan länder vars utbildningssystem kan vara ganska olika är det oundvikligt att de bara jämför begränsade aspekter av det som en skola kan göra.  Detta skulle man inte behöva beklaga om det inte vore för att de internationella kunskapsmätningarna har fått en så dominerande position i diskussionen om vad man lär sig i skolan. För vad lär vi oss egentligen av dessa mätningar, annat än att det går upp för vissa länder och ned för andra? Vad lär vi oss om vad man faktiskt lär sig i andra länder?  Vad lär de oss om vilka skolämnen de har, vilka kunskapskvaliteter som betonas, och vilka undervisningsmetoder som används? Hur avlägset ter sig inte nedanstående reportage från en utställning på Svenska skolmuseet 1924? Att ställa ut barns alster i skolämnet teckning andas en helt annan nyfikenhet på lärandets innehåll än vi idag bevittnar.

 

2 reaktion på “Att lära av andra länders skolor innan TIMSS och PIRLS

  1. Pär Engström

    Hej!
    Det finns väl två sidor av detta mynt. En sida är den konkurrensinriktade där nationer och skolsystem tävlar om att vara bäst. En annan sida är att dessa mätningar skulle kunna vara en arena för utbyte av tankar, erfarenhter etc. mellan olika ”aktörer” om utbildningens funktion, möjligheter och begränsningar etc. i en allt mer globaliserad värld.

    Tyvärr är det den första sidan av myntet som dominerar. När inte ens framstående forskare i t.ex. Finland (tyvärr glömt hans namn i skrivande stund)tycker att dessa mätningar är utvecklande för landets skolsystem, snarare konserverande, så längtar även jag bort till andra lärande utbyten. Tack för att du delar med dig av en historisk betraktelse på lärande skolutbyten.

    Svara
  2. Hans-Gunnar Liljenvall

    Hej

    Vad som är grundläggande kunskaper i matematik och naturvetenskap är väldefinierat, såväl i ett nationellt som i ett internationellt perspektiv. TIMSS – mätningarna är därför inte selektiva utan spänner över hela det kunskapsområde som anses vara den grundläggande kärnan i dessa ämnen.

    Eftersom TIMSS-mätningen är konstruerad för jämförelser över tid kan man, precis som TIMSS står för: ”trends in internationell mathematics and science study”, nationellt se hur kunskaperna förändras. Joakim Landahl anser tydligen inte att detta är viktigt. Han har inte uppfattat att det är de internationella kunskapsmätningarna som uppdagat kunskapsproblemen i den svenska skolan. Såväl forskare som politiker togs på sängen när TIMSS 2003 presenterades och visade att svenska elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap försämrats dramatiskt sen 1995. Detta hindrade dock inte att vänsterpolitiker och skolforskare under lång tid, med samma argument som Landahl, tillbakavisade försämringen i kunskaper. Detta förnekande av verkligheten har fördröjt aktiva insatser för att rätta till problemen.

    Eftersom betygen inte är stabila relativt de faktiska kunskaperna över tid är TIMMS – mätningen viktig för att kalibrera kunskaperna. Inte mindre viktig är den enorma information som forskarna kan ta del av i form av bl.a. elevlösningar på de uppgifter som mätningen innehåller. Per-Olof Bentley har för skolverkets räkning genomfört omfattande studier i anslutning till såväl TIMSS som TIMSS ADVANCED (ma och fy för NV och T vid gy). Han har i dessa studier kunnat dra viktiga slutsatser om brister i undervisningsmetoderna i matematik.

    Den norska skolforskaren Liv Sissel Groenmo har i sin didaktiska forskning utnyttjat TIMSS databas. Hennes resultat har starkt bidragit till att Norge vänt en mycket negativ trend i matematik. Sverige kommer inte att vända trenden så länge skolforskare förnekar problemen i den svenska skolan.

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *