Varför? Därför. Svensk utbildningshistoria i korthet

Den svenska utbildningshistorien genomsyras av copycats. Viljan att tänka självständigt har ofta varit underordnad vanan att tänka en tanke som någon annan tänkt. Man har kopplat på olika ideologier och ideal på sin egen hjärna, som en sorts artificiell intelligens. Frågan om varför man förespråkar en viss typ av undervisning har ofta besvarats på något av följande sätt:

För att Gud har sagt det. För att Joseph Lancaster säger så. För att man gör så i Preussen. För att skolinspektören så önskar. För att de gör så i läroverken.  För att 1946 års skolkommission säger så. För att demokratin kräver det. För att vetenskapen har kommit fram till att det är det bästa. För att läroplanen fastslagit det. För att vi alltid har gjort så. För att man gör så i Finland.

Detta inlägg är publicerat under Okategoriserade av Joakim Landahl. Bokmärk permalänken.

Om Joakim Landahl

Joakim Landahl (f. 1974) är docent i pedagogik vid Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet. Nyligen publicerade han Politik & pedagogik: en biografi över Fridtjuv Berg. Hans forskning är huvudsakligen utbildningshistoriskt orienterad och har inte minst diskuterat frågor kring disciplinering och utbildningens sociala dimensioner. Bland publikationer märks avhandlingen Auktoritet och ansvar (2006), rapporten Den läsande läraren (2009) samt boken Stad på låtsas (2013).

2 svar på ”Varför? Därför. Svensk utbildningshistoria i korthet

  1. Återser mitt inlägg ovan och inser att Batesons antropologiska dagböcker kanske inte tillhör allmänbildningen. Komplement: Inlägget syftar på trossystemet i ett stamfolk vars bostäder stod pålat ovan träsk och WC s.a.s utgjordes av våningen där under. Förhållandet utgjorde grund för detta folks hela epistemologi. En intressant utgångspunkt om man vill fördjupa sig i samhällelig reproduktion, en gång i tiden skolans uppgift.

Lämna ett svar till klas L Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.